”Låt mig få tala om kärlek”
Kärlek i alla dess former! Det finns så många olika sorters kärlek och alla är starka, läkande, kraftfulla och jublande vackra!
Kärlek mellan älskande: lysande uppfyllande överväldigande kärlek.
Kärlek mellan barn och föräldrar: beskyddande omhändertagande uppoffrande kärlek.
Kärlek mellan vänner: omtänksam hjälpsam stöttande kärlek.
Egentligen så innehåller all sorts kärlek alla dessa egenskaper som är nämnda ovan och många fler som lyfter oss med sin kraft!!
I varje hjärta finns det kärlek. Hos vissa mer och hos vissa mindre. Egentligen finns det lika mycket hos varje person vid födelsen. Varje människa föds med hjärtat fyllt av kärlek, redo att växa hela livet och fylla varje människa till bredden för att dela med sig till alla andra. Ett barn känner gränslös, villkorlig kärlek till sina föräldrar, sina närmaste och är fulla av kärleksfull tillit och nyfikenhet på världen. Under årens lopp förändras detta genom livets olika upplevelser, händelser och erfarenheter. En del håller sitt hjärta öppet vad som än händer och en del börjar stänga dörren till sitt hjärta. Stänger till och låter lagren av skyddande pansar växa till sig. I sin egen besvikelse på livet, kärlek blir de dömande, bittra och försöker ofta att få de andra, som fortfarande har sina hjärtan öppna, att ändra sin uppfattning om livet och kärleken. Med sin kärlek väl gömda i hjärtat försöker de skapa rädsla istället för att få makt på det viset. Genom att manipulera, skrämma, skapa skuldkänslor, hota och anklaga försöker de skapa det som de själva tror är det bästa för dem. De rättfärdiga sig själva med tanken att de vet bäst, att använda sig av kärlek och medkänsla är en svaghet som inte ger något. Tyvärr så finns det alltför många i världen som fördömer, bedömer och som tror sig veta det som är rätt!
Men kärlek går inte att besegra!!! Den kan vika undan ett tag men den flyter alltid upp till ytan igen. Den förändras, den växer och den uppfyller hjärtan…om och om och om igen! Kärlek är föränderligt men alltid lika stark i grund och botten. Ett barn ser sina föräldrar med en kärlek som förlåter allt tills det börjar växa upp. Den dagen kommer när barnet ser sina föräldrar som människor med alla de goda och sämre sidor en människa kan ha. Då förändras kärleken till en annan kärlek än den som barnet hade som liten. Ibland blir uppvaknandet en chock för barnet och det är då hjärtat kan börja stängas. Men de flesta tar övergången till vuxen kärlek som det är meningen att det ska vara: att älska med sitt hjärta någon annan precis som den är och kanske kunna väcka kärleken i ett stängt hjärta igen och se ljuset tändas när insikten om kärlekens kraft blommar ut. En förälder kan släppa sitt barn, ge det styrka och med kärlek släppa ut det i livet för att leva det och lära sig ta tillvara kärlekens styrka. Med hjälp av den klarar alla av att ta sig igenom sina lärdomar på livets väg.
Kärlek mellan man och kvinna då? Den är också föränderlig! Man träffas och älskar. Uppfyllda av kärlek så bygger man ett liv och kärleken förändras under resan. Ibland så blir den starkare, större och växer i ett förhållande, ibland så förändras den till en annan sorts kärlek. Om hjärtats toner av kärlek stämmer överens med ett annat hjärta, när de två vibrerar helt i samma ton är det som om två pusselbitar faller på plats. Den kärleken växer hela tiden och skapar en harmoni som inget kan bryta. Det händer i alla kulturer, över alla kulturer, i de mest osannolika förhållanden , mellan de mest olika människor. När två möts med samma ton är det som att hitta hem och det går inte att stå emot locktonerna. Att stå emot den kärleken, den locktonen, att ge upp den och inte följa flödet, är att stänga till sitt hjärta. Till slut finns det ingen kärlek som slipper ut därifrån, dörren är stängd och låst, och efter ett tag så blir man dömande, bitter och långt inne i sin själ….ensam!
Kärleken som blir lidandes då? När man inte är fri att följa locktonen på grund av en befintlig kärlek? Den kärlek som finns där har redan förändrats. Den kärleken har gjort sin del i livet. Har givit det som den skulle ge. Den har förändrats till en annan sorts kärlek. Ibland kan man inte se den på grund av alla känslor som följer med vid en förändring. Vid vissa tillfällen kan man i kärlekens namn hota, anklaga, såra, skapa skuldkänslor och göra en förändring svår. Detta är inte i kärlek utan då är det rädslan som styr, den som stänger av kärleken tillfälligt och som skapar ett ägandebehov av kärlekens föremål. Det finns ingen som kan äga kärleken, den finns där alltid på ett eller annat vis, är till för alla att ta till sig och förändringar hör livet till, hur jobbigt de än kan vara. Håller man sitt hjärta öppet så inser man till slut att just detta var meningen att det skulle ske. Det kan ta ett tag innan man hittar tillbaka till kärleken i sitt hjärta, innan man kan se att den nya kärleken också är en stark känsla som skapar vänskap och tacksamhet för det som varit. Att man fått med sig en gåva i livet som kan föda en ny kärlek som man kan dela med sig till någon annan.
Att själv vara anledning till en förändring genom sin kärlek är också en process som kan vara en otrolig jobbig upplevelse. Skuldkänslor, medlidande och den förändrade kärlek som man ändå känner gör det svårt att se klart i det ögonblicket! Men att följa sitt hjärta gynnar alla i slutänden. För kärleken som finns där, som flödar genom ett öppet hjärta, skapar förutsättning att alla berörda känner av den och när förändringen är genomförd, blir det till det bästa för den som är beredd att se detta och känna i sitt hjärta. Kärlekens lärdom är alltid positiv i slutänden även om det för ögonblicket ser ut som motsatsen.
Det finns ett flöde av kärlek i världen, på vår jord. Att följa den är det enda rätta man kan göra. Att följa kärlekens flöde är att dela med sig till alla andra. För att hjärtat ska hållas öppet är det enda rätta att lyssna på dess budskap, kärlekens budskap. Följer man detta så blir alla andra berörda av den och kärlek föder kärlek….i alla dess former!!!!
Låt mig få tala om kärlek….och ge den i överflöd!!!