Livet i all dess prakt

Man ligger där i sängen i mörkret när allt är tyst och man egentligen ska sova. Då kommer tankarna, de där svarta, hemska, oönskade! Det värker i hjärtat, kroppen och sinnet. Man vill skrika, slå, gråta, såra och bilderna som dyker upp i tankarna blir förvridna och uppförstorade. Det finns inget slut på kvalen man genomlider…..

Helt plötsligt så säger man ”STOPP!!!! Vad håller du på med????” Sakta börjar förnuftet att återkomma. ”Det här är inte jag! Jag låter inte en sån svart känsla som svartsjuka styra mig. Det är en förnedring mot sig själv att känna så! Jag är värd mycket mycket mer än det”.

Äntligen så börjar man tänka klart igen! Vad är det som gör att man känner såhär??? Jo…egot har fått sig en rejäl smäll och den har man makt över själv. Alltså bestämmer man sig för att ”Ok..jag känner mig på detta viset och nu så ska jag sluta med att göra det!!!” Inte slösa bort en massa energi på nåt så onödigt.

Insikten att man styr sitt eget beteende, sina egna tankar och sitt eget sätt att se på sig själv känns rätt befriande! Allt man upplever skapar man själv med sin inställning till olika saker. Även om det verkar svårt emellanåt så har man alltid möjlighet till att välja något som läker. Det finns alltid något runt hörnet som väntar på att överraska med något härligt, mysigt, spännande. oväntat positivt. Kanske en helt ny situation eller att så blir den händelsen som verkade så mörkt till något fantastiskt!

Det är inte ett dugg synd om mig…..synd om den som går miste om det jag har att ge…för jag ger det så gärna och med kärlek. Om det bara försvinner ut i universum är det någon annan som fångar det och då knyts det nya band !

Leve insikten om att kärlek segrar, över svarta tankar, över ett sargat ego och att kärlek föder mer kärlek!!!! )))