Livet i all dess prakt

Vad kan gå under benämningen ”den första kyssen”? Den första kyssen man fick genomlida eller den första kyssen man fick när man var kär?

Den första kyssen jag fick genomlida var ingen höjdarupplevelse . Uppväxt på landet i en liten by var det så att alla vi barn lekte tillsammans oavsett ålder. På somrarna kom det flera barn från städer, sk sommarbarn, till gårdarna för att uppleva lantlivet. Vi var, som tur var, flera i ungefär samma ålder. Så när vi var runt 12-13 år var det förstås väldigt spännande när det kom killar till gårdarna och de blev snabbt tillfälligt medtagna i kretsen. De somrar hade vi ofta träffar på höskullen i de olika gårdarna och då var de mindre barnen portförbjuna…för här skulle det lekas ”Sanning och konsekvens”, en lek som jag fortfarande minns till en viss del med fasa . Där var vi, uppflugna i höet, fnissande och fnittrande och det var förstås jättespännande, allra helst om det var en söt pojke med . Så var det den där gången som man då valde ”konsekvens” i leken och fick i uppdrag att kyssas, inte pussa utan en riktig tungkyss, och just den gången var den killen som var med ingen man ville kyssa precis. Men grupptrycket…ja…det var bara att offra sig! Stel som en pinne, med ihopknipna ögon, rynkad näsa och ingen andning….kysste jag då den där killen. Men…problemet var att han var från stan, mycket mer framåt och tuffare än vi lantortsbarn och han tog tag i mig, kysste till och la handen på ett ställe som han inte skulle gjort!!! Det blev en reaktion som heter duga, min hand flög upp och den örfilen måste ha lämnat ett avtryck på hans kind som satt i VÄLDIGT länge. Själv satt jag och spottade i timmar efteråt . Det blev ingen mer lek av detta slag den sommaren och den kyssen har aldrig fallit i glömska ).

Min första kyss..15 år och dödskär!! Sommarlov och jag var uppe varje morgon kl 6 och gick ut med hunden. Då kom killen som delade ut tidningarna..åååå…som jag trånade efter honom och det var inte alls genomskinligt eller så )). Mina föräldrar trodde jag var sjuk som var uppe så tidigt varje dag! Men varje gång han sa hej till mig eller sa några ord så svävade jag resten av dagen. Sista veckan på sommarlovet, dans i parken och där var han!!!!! Till slut bjöd han upp mig och jag höll på att svimma och när han sen frågade om han fick köra hem mig så hade jag en sån tunghäfta att det enda jag kunde göra var att nicka. Så han körde hem mig och parkerade utanför huset och där…DÄR fick jag min första riktiga kärlekskyss! Snacka om att man hörde fioler spela, fåglar sjunga och svävade nånstans ut i universum )). En enda kyss….och sen gick jag in hemma. Jag minns att mamma mötte mig i dörren och sa något…men jag svävade och jag tror att det jag svarade var nog inget hon fick ett sammanhang i . (Flera år efteråt berättade hon att hon trodde jag hade tagit nån drog och var jätteorolig)…och en drog var det ju på sitt vis )! Den varade några dagar…det blev ingen påfyllning och därmed ebbade den ut…den stora sommarförälskelsen! Men den kyssen…den får mig fortfarande att le och ibland kan jag känna en aning av den där oskyldiga, fantastiska hänförelsen.

Kyssar….det är något jag genom alla år har blivit och blir hänförd av ))