Livet i all dess prakt

Det finns några saker som de flesta kvinnor får gå igenom någon gång i sitt liv. Ett av dom är gynekologbesök. En sak som inte alltid är sådär jätteupplyftande. Alla har sina historier om detta!

Mitt första besök var när jag fick fast sällskap och kom på att det där med att bli med barn..det skulle inte bli av!! Så jag släpade med min bästa kompis som stöd och gick till ungdomsmottagningen…som befann sig på den vanliga gynavdelningen. Själva besöket var inte så farligt, men när vi kom ut vem mötte jag då???…om inte min mamma!!!!! Naturligtvis blev det utfrågning om vad JAG gjorde där!! Det var ju bara att förklara. Senare på kvällen när hela familjen satt vid bordet och åt kvällsmat säger min mor…lite sådär nonchalant till min far ”Vet du vad??? Din dotter har skaffat p-piller idag!!!” Pappa satte mackan i halsen och jag fick teet i vrångstrupen med resultat av att det sprutade över hela bordet! Mamma tittar på mig och säger ”Det var väl ingen hemlighet..eller???” I det ögonblicket låg hon väldigt risigt till!!!!

Ett av besöken var när jag fick lite problem och sökte för det. Eftersom jag inte hade koll på läkarna fick jag nån läkare som troligtvis fortfarande var under utbildning, annars har jag aldrig lyckats med att få en förklaring av det här. Där ligger man med benen i vädret , tittar i taket och försöker inte tänka alls medan undersökningen genomförs! Till slut tittar läkaren upp och säger…”Allt ser normalt ut, jag vet inte riktigt vad det är…men….du kanske har psykiska problem???” Först liksom tar det en stund innan orden tränger in, sen ska man bearbeta dom och allt detta sker på några sekunder! Reaktionen blev att jag hävde mig, stirrade på honom och sa ”Och hur i helvete kan du avgöra det genom att kolla där!!!!???, hoppade ner, tog mina kläder och kvickt som tusan ut därifrån. Helt vansinnig tills jag efteråt fick höra att fler hade fått mystiska diagnoser av honom och vi alla kunde skratta åt det hela. Men ryktet spreds och han hade nog inte så många patienter efter ett tag ).

Sen har man genom åren fått en hel del bra läkare. Det bästa är när de är kvinnliga , det känns lite bekvämare! Min läkare jag hade de gånger jag har varit gravid var manlig och han var toppenbra! Men just det där att det är manliga gynekologer (undra varför det finns så många manliga???). De försöker få en att slappna av genom att småprata, vilket har helt motsatt effekt! ”Vilken fin ring du har på dig” eller ”Fint väder idag” eller ”Jaha..visst är det tufft det där de sa på nyheterna”. Jag känner inte för småprat i det läget jag befinner mig i just då!!!! Ligga där och le precis som om man träffas på bussen eller nåt!!! Småprat om vädret……:-)

Eller som den där läkaren sa till mig när jag väl hade bestämt mig för att sterilisera mig ”Jaha…och var är din man då??? I mitt land hade han fått godkänna det här!!!” Jag brukar inte bli arg så lätt men då slank det ur mig med en väldig fart ”Då tycker jag att du ska ta och praktisera ditt yrke i DITT land då”, tog mina saker och gick ut och bad att få någon annan istället!!

Sista besöket var också en upplevelse!! Visserligen kvinnlig barnmorska, cellprovdags. Ett pyttelitet rum, där man fick klä av sig framför skrivbordet, stolen inklämd i ett hörn och jag fick kana så långt ner på den så jag höll på att trilla ner från den!!!! Några goda råd om att man nu kommit upp i en viss ålder och vad det medför…jaha…jag tycker nog att jag inte är i behov ännu för det hon föreslog ))…i alla fall inget jag har märkt än ). Sen klä på sig igen…framför skrivbordet + några goda råd till!! Men eftersom jag nu är så gammal ))))) behöver jag inte visa mig där förrän om flera år igen!!! Jiiiipiii…visste väl att det var en stor fördel att inte vara ”purung” längre!!!

Så har man klarat av många besök och fler lär det nog bli i framtiden. Det är tur att man kan skratta åt de mest bisarra besöken efteråt och att de flesta kvinnor har sina historier som man delar )