Livet i all dess prakt

Vinden viner runt huset och regnet slår mot fönstren. Inne är det varmt och ombonad och håller mörkret utanför. Hon går sakta runt och släcker alla lampor tills det bara är ljuset från stearinljusen som kastar fladdrande skuggor mot väggarna. Hennes speciella plats i soffan är färdig med kuddar och en varm, mjuk filt. Rökelsen sprider en behaglig doft i rummet, avslappnande och drömmande. I bakgrunden hörs de dova tonerna av trummor i samma takt som hjärtslag.

Hon sätter sig i soffan och lägger filten runt sig, lutar sig bekvämt mot kuddarna och kastar en sista blick runt rummet. Nu…äntligen…ska hon få ge sig iväg, alldeles ensam och ändå inte. Hon sluter ögonen och full av förväntan tar hon några djupa andetag, koncentrerar sig ett ögonblick på doften och ljudet i rummet, sen släpper hon taget.

Hon känner hur sinnet frigörs, hur kroppen försvinner och det gyllene ljuset fyller henne. Hon stiger in i det och lyfter…högre och högre. Till slut så ser hon hur ljuset delar sig och där står han…hennes guide, vägvisare och evige ledsagare. Gammal, vis och med all kunskap och all vägledning som går att uppnå. Visserligen får hon aldrig några raka svar, utan alltid bara den vägledningen hon behöver för att själv komma underfund med det hon behöver veta. Det ständiga budskapet han ger henne är alltid ”följ ditt hjärta, det visar dig vägen”.

Hon möter honom och han tar henne i handen. Inga ord behövs, de förstår varandra ändå. Han leder henne in i ett hav av glittrande stjärnor och mitt bland dessa sätter de sig på en bänk. När stjärnorna lyfter står bänken helt plötsligt bland prunkande blommor i alla färger som sprider en vidunderlig doft i luften som är alldeles klar. Hon ser på honom och vet att hon får en ledtråd till svaret på sin fråga som hon ska ställa. ”Allt detta som händer i mitt liv…hur ska jag veta vad som är rätt, att jag gör det rätta valet?”
Han vänder sig mot henne och ger henne några otroligt vackra blommor ”Titta på de här, dra in deras doft och känn efter”. Hon tar den första, ser på dess underbara färg och håller den mot sig, drar in doften. Den doftar underbart och hon kan inte sluta. Till slut så klingar doften av och hon känner att den fortfarande är vacker men inte som den var från början. En efter en gör hon samma sak med. En del behåller doften längre, en del är vackra men doftar inte alls, en del har en doft som inte tilltalar henne, en del har en doft som förändras. Alla är underbart vackra, tilltalande från början men förändras på något vis efter ett tag. Kvar blir en enda blomma som doftar  underbart hela tiden, som hela tiden förändras till det bättre så länge hon håller i den, som blir vackrare och vackrare att se på. Den fyller henne med lycka, sällhet och outsäglig kärlek.

”Om du nu följer ditt hjärta, ditt sinne…vilken blomma väljer du?” frågar han efter en stund. ”Den här såklart” säger hon med ett innerligt leende ”Hur ska jag kunna välja något annat när jag har känt den här doften som inte försvinner, när jag ser den vackra färgen, när jag känner de känslor som den väcker inom mig?” Han ler och smeker henne ömt över kinden ”Gör då likadant med ditt liv. Se och dra in doften, njut av allt som livet har att ge men välj det som stannar kvar i ditt sinne och hjärta. Allt förändras men vissa saker bara till det bättre…och då ska du ta tillvara på det och inte vara rädd för det valet”.

Blommorna bleknar och stjärnorna faller sakta tillbaka över bänken. Han tar hennes hand och leder henne tillbaka till det gyllene ljuset Efter en sista blick in i hans visa ögon stiger hon in i ljuset och känner hur hon sakta och mjukt sjunker tillbaka in i sin kropp.

Hon öppnar ögonen och ser sig lite förvirrad om i rummet, sträcker lite på sig och låter tankarna klarna. Ett leende sprider sig över hennes läppar..hon har fått svar igen, en ledtråd. Leendet blir större, hon vet precis vilken blomma hon väljer! Så många underbara, vackra blommor hon har känt, med dofter som lämnat efter sig fantastiska minnen. En del har berikat hennes liv för ett tag, olika länge och kommer alltid att finnas där som en ljuspunkt. Men det finns bara en som blivit bättre och bättre…och den blomman ska vårdas ömt!

Hon stiger upp, rättar till kuddarna och blåser ut ljusen efter att ha tänt några lampor. Sänder en tacksam tanke till den vise mannen som kommer till henne, hennes guide. Livet är vackert…och hon följer sitt hjärta.